Hjärtlandets spelregler

Till skillnad från den utveckling vi har haft genom historien, så hade ju Hjärtlandet helt andra förutsättningar. Det startade mitt i en process där alla deltagare hade ganska likartad situation. Det handlade inte så mycket om att upprätthålla lag och ordning, som att få samarbetet att flyta på. Spelet pågick ju inom gränserna för ett samhälle med befintligt rättssystem, så frågan blev aldrig akut. Regelsystemet som upprättades fick därför mer formen av spelregler av den typ vi har för brädspel och videospel. Vad jag förstår så höll färgstrukturen för de påfrestningar som uppstod under sammanbrottet. I andra delar av samhället fanns ingen lokal struktur för samarbete. Det var spelet som fick det här området att klara sig bättre än omgivningen. Slaveri, en historiskt sett ständig följeslagare till människan när det inte finns någon annan yttre energikälla, fanns inte heller med i bilden från början. Ingen tydlig hierarkisk struktur fanns i området eller internt bland dem som medverkade. Därför hade de en helt annan startposition än andra och en förförståelse som andra saknade.

Det har historiskt funnits olika sätt att se på rätt och rättvisa. Det romerska juridiska systemet som vi har är baserat på äganderätt och tillåter att man kan få rätt även om man inte har rätt. En del av dessa andra rättsläror ligger närmare det som existerar i Hjärtlandet där rätt inte handlar om att finna skyldiga, eller syndabockar, och straffa dem. Allt handlar om att läka och lösa konflikter och återställa harmoni och balans. Det ligger alltså närmare rättssystem som i första hand bygger på mellanmänskliga relationer. I ett samhällssystem med så stor marginal för individuella tolkningar och egenmakt som i Hjärtlandet, så kommer det absolut att uppstå konflikter. Men eftersom Hjärtlandet saknar den sorts hierarkiska struktur som tillåter att någon med mer makt straffar någon med mindre makt, så måste konflikter lösas på ett sätt som är anpassat till den holografiska strukturen. De har, ur vårt perspektiv, vänt på det så att individen utsätts för prövningar som visar för alla, inklusive personen själv, vad var och en går för. Att det finns stor frihetgrad för individen innebär inte att det inte finns kunskaper om vilka beteenden eller rutiner som är kloka att använda i olika situationer. Vi ser det redan i första kapitlet där en ung man som tydligen inte har förmågan att bete sig på ett sätt som anses som säkert, vare sig för honom själv eller omgivningen, blir testad på ett sätt där hans egna beslut och agerande resulterar i att han blir allvarligt skadad och därmed tar sig själv ur tjänst. Det är alltså den person som är den svagaste länken för Hjärtlandet som helhet, som får valet att växa och rätta sitt beteende, eller får uppleva de negativa effekterna av sina egna val.

Spelreglerna stödjer heller ingen enskild ideologi eller religion. Sådant betraktas som uttryck för individens utvecklingsnivå och något som förändras över tid, alltså något privat. Personligen ser jag religioner som en sorts regelstruktur som föregick maktutövning genom lag. Lag var vad makthavare tyckte från fall till fall från historiens början. Hammurabis lag anses vara den första mänskliga lagen, men den var mer en form av dekret och annat från Hammurabi än ett koherent regelsystem för alla. Det fanns ingen högre auktoritet som kunde tala om för kungen vad som var rätt och fel när det var kungen som bestämde det på egen hand. Kungens makt underlättades av möjligheten att hänvisning till en högre auktoritet som bara kungen själv eller en präst hade kontakt med. Men vad händer i en social ordning där varje deltagare har en stor dos egen auktoritet?