Kulturell integritet - Välkommen in!

Jag bor i en by som har ca 275 invånare, fast under de senaste månaderna har vi blivit nästan dubbelt så många och fler verkar vara på väg...

Några har jag blivit lite kompis med. Vi hälsar på hos varandra och bedriver studier i svenska. Mest om hur svenska låter och hur man förstår vad som sägs och vad som görs. Svensk kultur, med andra ord.

Häromdagen blev jag lite irriterad. En av mina nya kompisar kom förbi och ville bara säga gott nytt år. Jag blev väldigt glad att han kom förbi, men ändå irriterad. Jag grunnade en god stund på varför och kom fram till att det handlade om beteenden och förförståelsen av uttrycket "Välkommen in".

Jag sa åt honom att komma in, men han sa att han bara ville säga hej, så vi stod ett par minuter och pratade. Med öppen dörr. Mitt i vinterkylan. Med all dyrbar värme som försvann i så rask takt så man såg små enkronor med vingar som flög iväg. Därav irritationen.

Nästa lektionstillfälle tog jag upp det och frågade vad "Välkommen in" betyder på syriska. Det betyder att man kommer in i huset, får kaffe och sitter och snackar i ett par timmar. Jag förklarade att för mig och, antar jag, andra svenskar, betyder det "kom in i hallen så jag får stänga dörren". Efter att ha grunnat på det, förstod de fullt och väl varför svenskar vill att man stänger dörren först. De hade bara inte tänkt på det på det viset. Först när svenskar kommit innanför tröskeln börjar man förhandla om nästa steg. Eller så blir man stånas och divide'r i ett par timmar. Sen frågar man om det inte ska has lite kaffe också, varvid besökaren bedyrar att han/hon bara skulle säga hej.

Sistgång det var lektion hos mig sa jag "kom in, kom in" och de fyra besökarna skyndade sig glatt in och stängde dörren innan de började ta av sig skor och kläder. Och det kändes så bekvämt, vanligt och hemtamt. Och jag såg en glädje i deras ansikten att "ja, jag har knäckt en kod". 

Pånyttfödd ekonomi
Jag vill ge ut en bok. Minst.